Baksidan

Ok, om man tittar noga ser man de misstag jag gjort i mönstret. Men bortsett från det känner jag mig löjligt stolt över baksidan av intarsiavästen. Det känns som om jag börjar få grepp om intarsian nu. För mig var lösningen att låta garnnystanen vara små, som i jättesmå. Då höll de sig på plats utan att åka hit och dit. Jag har ju fortfarande hela framsidan kvar, så där hoppas jag göra färre misstag, men man vet ju aldrig:D

Ok, if you take a really close look, you will find all the silly mistakes that I've made in the pattern. But apart from that I feel ridiculously proud over the back of the intarsia vest. I finally feel as if I am getting a grip on how to knit intarsia. For me, the secret was the make those small balls of yarn really tiny, as in very, very tiny. By keeping them small, they stayed in place, rather than being all over the place. I still have to knit the front, but now it seems possible to knit it without making mistakes all over the pattern, but of course you can never know for sure:D

Comments

[Jeanette]

Well done, but what a lot of ends to weave in!

[heidi]

Thank you!

Yes:)