Bilden är uppochner men man kan ändå se vilka färger jag valde till fair Isle delen:) Nu skall jag bara sticka klart nederdelen innan jag börjar på ärmarna.
The pic is upside down, but you can still se the colors that I chose for the fair isle part of the sweater:) Now I'm just going to finish the rest of the body before I can start on the sleeves.
Tröjan jag stickar på har flera fina detaljer. Den som kommer först är de enkla flätorna längs med raglanärmen. Eftersom mönstret till tröjan är för en kort tröja stickar jag några centimeter till under ärmarna innan jag påbörjar flerfärgsstickningen för att göra den lite längre.
The sweater that I'm knitting on has several nice details. The first one are the simple and nice cables along the raglan sleeves. Because the pattern is for a cropped sweater, am I adding a couple of inches on the body before I start on the fair isle section, in order to make the sweater a little bit longer.
Jag löste problemet - utan symaskin, och på ett jätteenkelt sätt - när jag väl kom på hur jag kunde göra:)
I solved the problem - without a sewing machine, and in a really simple way - once I figured out how to do it:)
Förra året lärde jag mig att fästa ändar på det här sättet. Det är enkelt, hållbart och osynligt när tråden man skall fästa är i samma färg.
Last year I learned to sew in ends like this. It's simple, durable and doesn't show neither in the front or in the back when sewn in the same color.
Så jag sydde fast kragen på samma sätt med maskorna närmast kragen, och knöt fast de lösa ändarna med varandra, innan jag tvättade och blockade den.
So I sewed the collar together with the stitches closest to the collar, and then tied the few loose ends before I washed and blocked it.
Som synes blev det jättebra. Det syns inga spår att några maskor av kragen höll på att lossa. Istället för att sticka kragen i samma mönster som muddarna, valde jag den andra varianten, och jag tycker om resultatet. Det går i samma stil som resten av tröjan, utan att vara avvikande. För att inte få dom helt olika avslutade jag med ett avigt, ett rät och ett avigt varv, precis som i muddarna.
As you can see, it turned out wonderful. It doesn't show at all that a few stitches were loose. Instead the stitches are neatly attached to the sweater. And instead of knitting the neckband the same way as the ribbing I choose to knit the other chart for the neckband. To have a little cohesion, I knitted the last row as purl row, knit row and then cast off as a purl row.
Jag är verkligen jättenöjd med resultatet! Att bara sticka den i två färger, istället för i många färger var ett roligt experiment, och att det funkade tillskriver jag Jade Starmores mönsterbegåvning:)
I'm really happy about how it turned out. To knit it in only two colors, and not in many was an experiment and it worked because of Jane Starmore's talent to create patterns that are multifunctional:)
Mönster/Pattern: Katherine of Aragon, kraftigt ändrad/heavily modified.
Designer: Jade Starmore
Garn: Flora från Drops, 4.5 nystan/skeins naturvitt/off white, 2.5 nystan/skeins petrol.
Stickor/Needles: 3 + 3.5 mm
Jag brukar få en skön känsla när ett projekt nästan är klart. Nu är det bara några få varv kvar på ärmen, och medan jag stickar på dom, funderar jag över hur jag skall sticka halsringningen:)
I usually feel good when there only are a few rounds left to knit on a project. Almost having finished the second sleeve, I'm thinking about how I want the neckline to look like:)
Jag är på ärm nummer 2 nu, men det är fortfarande en bit kvar. Istället för att visa en bild på den tänkte jag att den kunde vara kul att visa hur axlarna ser ut. Istället för att sy ihop dom, stickade jag ihop dom, och jag måste erkänna att jag är rätt nöjd med resultatet:)
I'm working on sleeve number 2, and I still have a bit left to knit. Instead of showing you a picture of the sleeve, I thought it would be nice to show you how the shoulders of the sweater look like. Trying to avoid sewing, I knit them together, and I have to admit that I'm rather pleased with how they turned out:)
Jag har kommit till den första ärmmudden, och haft lite beslutsångest kring hur jag skulle sticka den. Som mudden på nederdelen på tröjan? som en vanlig r/a stickad mudd...? tvekan uppstod när det blev dags att börja sticka mudden eftersom jag inte riktigt gillar hur mudden nertill på tröjan ser ut. Men, men till slut bestämde jag mig för att det skulle se bäst ut om de ser likadana ut:)
I just started to knit the first cuff, but before I started to knit it, I had some decision anxiety how to knit it. Should I knit it as the cuff on the bottom part of the sweater, or should I just do an ordinary k/p cuff? I had som hard time deciding when it was time to start on the cuff because I don't really like how the cuff on the bottom of the sweater turned out. But in the end I decided that I much preferred them to look the same:)
Jag stickar fortfarande på samma ärm. När jag planerade tröjan tänkte jag först sticka en smal ärm, som modet föreskriver, men när det blev dags att placera steekarna för ärmarna tänkte jag om. Smala ärmar är snyggt, men ganska opraktiskt, och jag ville framförallt ha en skön tröja som jag kan dra på mig utan att behöva tänka på vad jag har under. Så det får bli, breda, ganska raka ärmar. Men så var det det där med armlängden… men det får nog bli långa ärmar den här gången:)
I’m still knitting on the same sleeve. When I planned the sweater my first thought was to knit narrow sleeves, which was/is fashionable, but when it was time to place the steeks on the sweater, I had second thoughts and reconsidered. I like how a a sweater with narrow sleeves looks, but it isn’t really practical, and this time I wanted a sweater that I could wear without any thought of what I would wear under it. But it’s now time to decide the length of the sleeves… I think I’ll go for long sleeves this time:)
Jag har inget mönster att gå efter på den här tröjan, utan jag improviserar allteftersom den växer fram. Diagrammen som jag använder kommer från Jade Starmores tröja Katherine of Aragon. Att improvisera en tröja är mycket lättare än det låter, eftersom den här tröjan, till skillnad från många jag har stickat är nästan helt rak. Men halsringningen skulle bli lite rundad, och jag prövade ett nytt sätt att avmaska för att uppnå det. Så jag var lite nervös när det var dags att klippa upp steeken för halsringningen. Men den blev precis som jag tänkt mig, vilket kändes bra:)
I don't have a pattern to follow on this sweater, instead I'm improvising as I go along. The charts that I use come from Jade Starmore's sweater Katherine of Aragon. To improvise a sweater is much easier than it sounds, because this sweater is unlike many other sweaters that I have knitted, almost square shaped. However, the neckline is rounded, and I tried to do that in a slightly different way, which I described in my last blog post. So you can say that I was slightly nervous when it was time to cut the neckline steek. But it turned out to be just as I planned it:)
Nu stickar jag på den första ärmen. Jag får väl se hur den blir:)
Now I'm knitting on the first sleeve. Soon I will find out if it will turn out to be as I planned it to be:)
För evigheter evigheters hamnade min Katherine of Aragon i stickkorgen, där hon legat bortglömd. Men under veckan som gått har hon blivit framplockad igen. Jag la undan henne eftersom jag inte riktigt kunde bestämma mig för hur jag ville att halsurringningen skulle bli. Till slut bestämde jag mig för att göra det enkelt för mig själv och göra en halsurringning som var 15 cm bred. Jag började med att sätta upp 10 cm på en tråd, och att sedan avmaska 1 m vartannat varv och 2 maskor vartannat varv till dess att urringningen var 15 cm bred. Att avmaska ojämt antal maskor vartannat varv skulle ge urringningen mjukare hörn. Åtminstone var det teorin, hur det funkar i verkligheten vet jag inte än, eftersom jag fortfarande inte har klippt steekarna:)
A long time ago my Katherine of Aragon ended up in the knitting basket completely forgotten about. But during past week she has seen the daylight again. I put her away because I couldn't make up my mind how I wanted the neckline to look like. Eventually I decided to make it easy for myself and to have a neckline that was 15 cm wide. On the first row I put 10 cm on a thread and made a steek. Then I decreased 1 stitch on each end on every other row, and 2 stitches on every other row until the neckline was 15 cm wide. The point of doing the neckline this way was to make the corners softer. Well in theory at least, how it will turn out to be in reality is still uncertain as I still have to cut the steeks open:)
It Takes a Guild Cardigan (=ITAG koftan) är äntligen klar. Den har verkligen tagit tid att göra, eftersom jag stickat flera andra projekt samtidigt. Men nu är den helt färdig:)
It Takes a Guild Cardigan (=ITAG cardigan) is finally done. It took me a long time to finish, mainly because I also knitted other projects while knitting this one. But now, it's finally done:)
Det här var ett roligt projekt. Mönstret byggde dels på Ann Budds bok "Top Down Sweaters" och ett mönster som krävde att man tänkte själv. Jag fick dessutom möjligheten att lära mig att sticka flätor i intarsia, vilket var roligt men som också krävde lite övning innan det blev bra.
This was a fun project. The pattern built partly on Ann Budd's book "Top Down Sweaters" and partly on a pattern that demanded that you had to think for your self. It was also an opportunity to learn how to knit cables using intarsia technique, which was fun but took som practice before it started to look good.
Mönster/Pattern: It Takes a Guild Cardigan
Designer: Suzanne Bryan
Garn/Yarn: Drops Lima, 12 + 1 nystan/skeins
Stickor/Needles: 4.5mm
Knappar/buttons: 7