Knit By Heidi

Mariah

Äntligen är den klar - Mariah. Sommarens stickning som hamnade i bokhyllan innan jag till slut plockade fram den för att sticka klart den. Jag måste säga att rätstickningen ibland fick den att kännas som en evighetsstickning, i synnerhet i somras när det var så himla varmt ute. Jag borde också tillägga att jag åter igen stickade fast knapparna istället för att sy fast dom.

Den blev aningen stor, trots att jag gjorde om mönstret lite grann, men på det hela taget är jag nöjd med resultatet. Tyvärr är det svårt att ta fina bilder i det grå vädret, men det får bli nya bilder framöver:) Den bild som bäst visar färgen på koftan är bilden längst till vänster - dvs bilden på flätmönstret.

Mönster: modifierad Mariah

Stickor: 4.5 mm + 4 mm för muddarna

Garn: Atzeco från Adriafil, 13 nystan

Nöjdhet: Ganska så nöjd.

 

 

 

Mariah och Cheesehands

Mariah är färdigstickad, ihopsydd och jag har fäst alla trådar. Återigen har jag stickat fast knapparna istället för att sy fast dom. Jag måste säga att det är enkelt att det är att föredra framför att sy fast dom, och såvitt jag kan bedöma på Tavie är hållbarheten lika bra som när man syr fast knapparna. Så det kommer att bli mer av det framöver. 

För den som undrar varför jag inte visar en bild på den färdiga Mariah, så beror det på att den ligger i tvättkorgen i väntan på att tvättas, så att jag kan spänna ut och blocka den under den kommande veckan. 

Jag har också ägnat mig åt dubbelstickning - cheesehands. Det går framåt sakta men säkert. Det märks verkligen att det är första gången jag stickar dubbelstickning, men jag har börjat spana lite på vilka fler dubbelstickningsprojekt jag har i min ravelrykö. För det lär bli mera av det här framöver:)

 

 

Att sticka en huva till en kofta

Tack för alla snälla kommentarer om min Tavie!

Något jag inte har stickat på åratal är en huva. Men eftersom det är en huva på Mariah är det bara att sätta igång. Fast det känns mest som en transportsträcka innan det är dags att sticka kanterna och sy ihop den:) Men lite mindless stickning kan ju vara skönt efter att ha stickat så mycket flätmönster:)

Eller... faktum är att det är lite trist med bara slätstickning, så jag började för ovanlighetens skull på ett nytt litet projekt. Designern Julia Mueller har lagt ut alla sina mönster gratis på ravelry. Det är lite synd att hon har slutat ta betalt för sina mönster, eftersom det sannolikt betyder att det inte kommer fler. Men, eftersom jag verkligen har varit sugen på att lära mig sticka dubbelstickning så laddade jag ner mönstret Cheesehands och gav mig i kast med det. Såhär långt kan jag säga att det är betydligt lättare än vad jag trodde, och att det är ett låååångsamt sätt att sticka:) Men det är skönt att kunna växla mellan projekten:) 

 

Sticka fast knapparna

Under veckan som gick var det dags att sticka kanterna, och sedan sy fast knapparna. Men, jag läste i ett forum på ravelry om en person som stickade dit knapparna istället för att sy fast dem och det lät som en lysande idé. Så jag besämde mig för att prova. I inlägget fanns inga bilder, så jag var tvungen att komma på hur jag skulle göra utan hjälp, och bestämde mig för att pröva att göra på samma sätt som när jag stickar med pärlor. Sagt och gjort. Utrustad med en knapp och en virknål gav jag mig i kast med uppgiften, och jag måste säga att det var hur enkelt som helst. Plocka fram knappen, dra igenom garnet med virknålen och vips, knappen sitter perfekt. Och fort gick det! När detta var klart var det dags att fästa alla trådar. Och imorgon är det dags att köra den i maskin och sedan blocka ut den:) 

Jag är klar med vantarna också! På bilden ser ni hur lite det var kvar att sticka på den första tummen när garnet tog slut. Sedan var det förstås en tumme kvar, men det gick fort att sticka. Därefter var det dags att fästa alla trådar på det här projektet, innan dom hamnade i samma tvättkorg som koftan inför tvättning och blockning imorgon.

I år verkar det bli ett "koftår". När jag var klar med Tavie och vantarna, plockade jag fram Mariah från den hylla där jag dumpade henne i somras. Men sedan fick jag lite problem. Jag skrev ju om delar av mönstret i somras, men jag kunde inte hitta mina anteckningar. Så till slut bestämde jag mig för att följa originalmönstret under hela oket och hoppas på det bästa:)

 

Vart tog sommaren vägen?

 

Vart tog sommaren vägen? Maj var ju rekordvarm, och halva juni likaså, men den senaste veckan har det varit ganska så kylslaget ute jämfört med innan. 

Men visst har det sina fördelar - som att jag kan sticka på min kofta igen helt obehindrat utan att flyta bort i värmen:) Såhär långt är jag snart klar med oket, sedan skall den sys ihop innan jag stickar framkanterna. Så om kylan utomhus fortsätter, så kommer den förhoppningsvis att vara klar snart:)

Fast det är klart att jag hoppas att värmen kommer tillbaka - gärna snart:)

Stickar ni sockar??

När jag surfar omkring på andras bloggar ser jag att många har hoppat på Dödergöks sockutmaning. Det är kul att läsa alla poster och se alla bilder. I synnerhet när man stickar på något som i den här värmen känns som en privat bastu i knät om jag stickar för långa pass:)

Visst är jag också sugen på att sticka sockar igen. Men... varje gång jag öppnar min socklåda så trillar det ut sockar eftersom jag redan har så många par... så jag tror att jag väntar tills jag har slitit ut några par till:) 

Så jag tänker fortsätta att sticka i korta pass till dess att jag är klar. Sedan blir det nog en sjal:)

 

Raglanärmens lov

Egentligen när man stickar raglan, så skall man sticka uppifrån och ner. Då börjar man med något som växer lagom fort, och kan prova den allteftersom. När man stickar raglan nerifrån och upp så sitter man där med en stor hög av alla delar i knät när man skall sticka ihop alltihopa, och man kan bara hoppas att man har räknat rätt, och att den skall passa.

Men å andra sidan så är det också en glädje att se hur fort maskorna minskar och hur bra alla delar passar ihop. Visst är det mycket att ha i knät såhär i början på raglanintagningen, men det är fortfarande min favoritkonstruktion av ärmar när jag stickar:)

 

Mindless knitting

Det är verkligen avkopplande med vanlig slätstickning. Det kräver ingen som helst tankeverksamhet. Men framstyckena är snart klara, och då är det dags att sticka ihop alla delarna för att sticka en raglanärm.

Garnet jag stickar med är verkligen en trevlig bekantskap. Atzeco heter det, men tyvärr har det slutat tillverkas. Det är ett garn som består av 70% alpacka och 30% ull. Jag är inte jätteförtjust i rent alapackagarn, utan föredrar alpackablandningar. Plagg som är stickade i rent alpackagarn har en tendens att växa på längden, eftersom garnet gärna töjer sig - ibland ganska så rejält. Men blandningar ger en stabilitet som gör att man slipper otrevliga överraskningar. Alpackan ger värme, och ullen ger stabilitet och värme, så det kommer att bli en kofta som håller mig varm när det är kyligt:)

 

Slätstickning för hela slanten

Ärmarna är färdigstickade till ärmhålans början (koftan har en raglankonstruktion), och jag har påbörjat bakstycket. Resåren stickades i flätmönster, men sedan kom jag till slätstickningen. Och jag måste erkänna att det känns jättekonstigt med vanlig slätstickning utan färgbyte eller minsta lilla fläta:) Det är verkligen fullständig mindless knitting som det så vackert heter på engelska.

När det gäller tröjkonstruktionen bestämde jag mig för att göra det lätt för mig, och följa mönstret med undantag att jag går några intagningar, och sedan några maskökningar på lämpliga ställen (läs ögonmått) för midjan. Jag har också bestämt mig för att göra den lite kortare för att den skall passa mig. Det här har verkligen blivit en väldigt lättsam stickning som förhoppningsvis slutar väl:)

 

Första ärmen klar

På begäran kommer här en bild på hur Child's Panel Gansey ser ut på mig. Tyvärr är den tagen under dåliga ljusförhållanden, så det kommer en ny framöver:)

På Mariahfronten flyter det på ganska bra. Första ärmen är klar, och den andra är påbörjad. Det bästa med att byta stickteknik med jämna mellanrum är "återupptäckandets" glädje - det var länge sedan jag stickade flätstickning, så nu är det ett sant nöje att se flätorna "flyta" fram från stickorna:)