Knit By Heidi

Att forma en halsurringning

Under veckan som gick kunde jag inte längre motstå Katherine of Aragones lockrop. Jag har ju helt bortsett från originalmönstret, bortsett från diagrammen och istället utformat tröjan efter eget huvud. Att göra det innebär att man hela tiden måste fatta beslut. Hur många maskor man ska lägga upp, hur ärmarna skall utformas, midja eller inte osv. Nu har jag stickat så långt att det börjar bli dags att fatta beslut om halsringningen. Rådande mode säger ganska liten rundhalsad urringning vilket känns helt ok. Eftersom jag inte skrev ner hur jag tänkte sticka den här tröjan innan jag började, utan istället har gjort matten allteftersom, är det dags att sätta mig ned och räkna på halsurringningen:)

During last week I could no longer resist knitting on Kathrine of Aragon. When knitting it, I have totally disregarded the original design, and only been using the charts, in order to design the sweater as I like. Doing that means having to make a number of decisions. How many stitches to cast on, waist or no waist, how do I want to sleeves to look like and so on. Now I have reached a point where it is time for me to decide how I want the neckline to look like. Current fashion says crewneck, and since I have few sweaters with that neckline it feels ok to do it like that. Because I have to do the math as I go along it’s time for me to do the calculations so I get get started on the neckline:)

När man stickar fel

Under veckan som gått har jag plockat upp min Katherine of Aragon igen. Den blev ju liggande när det blev för varmt att sticka på stora projekt. Men nu är hösten här, och det är svalt nog för att ha ett stort projekt i knät när man stickar. 

During the last week have I picked up Katherine of Aragon again. I haven’t touched it during the summer due to the heat, when it simply became too hot to to have big knitting projects in my lap. But now autumn is here and it’s cool enough to knit sweaters again.

Men nu sitter jag här och funderar, repa upp eller låtsas som ingenting och fortsätta, eller fortsätta och byta mönster. När jag skulle börja sticka på tröjan gjorde jag det enkelt för mig. Jag mätte ju bara och sedan la jag upp det antal maskor jag behövde, och stickar bara efter diagrammen, utan att bry mig om mönstret i boken. Och då blir det lätt fel.

But here I am, considering whtether to frog or pretend nothing happened and continue as I started, or continue and change pattern. When I started the sweater, I just measured, cast on the amount of stitches that I needed and then started knitting from the charts, ignoring the pattern In the book. And that may lead to disaster.

När jag plockade upp den igen, visste jag att det var dags för armhålen. Det fick mig att bestämma mig för att öka en maska per sida under några varv innan jag började steeken, och det var här det gick fel, för istället för att börja på diagram C, fortsatte jag med diagram B. När jag istället kunde använt mig av diagram A, som är på just 7 maskor, vilket motsvarar det antal maskor jag la upp innan steeken. 

When I picked it up, I remembered that it was time to cast off or make steeks for the sleeves. But before I did that I wanted to knit some rows and increase one stitch on each side first. And this is where it went wrong, because instead of starting on chart C, did I continue on chart B, when I could have used chart A, which consist of 7 stitches, which corresponds to the number of stitches I increased before I started the steek. 

Det mest troliga är att jag inte repar upp, utan att jag byter till diagram A när det ser lämpligt ut… kanske:)

It’s most likely that I don’t frog, but instead change to chart A when it’s convenient… maybe:)

Koftstickningen har resulterat i ännu fler provlappar under veckan, dels för att designers glömde inkludera en bild av hur de färdiga kablarna skulle se ut när hon skickade ut veckans mönsterrapport, bestående av flera olika kabelmönster,  och dels för att jag behövde sticka en provlapp för att mäta hur hur många centimeter en mönsterrapport blev. Som ni ser på bilden är 34 maskor flätmönster lika med 20 maskor slätstickat:)

My cardigan project has resulted in more swatches this week, partly because the designer forgot to include a picture of how the finished cables would look like when she sent out this weeks part of the pattern, which consist of three different cable patterns, and partly because I needed a swatch for measuring it. As you can see in the picture 34 stitches of cable knitting equals 20 stitches in stockinette stitches:)

 

Den aviga sidomaskan

Det går lite långsamt med stickningen just nu, eftersom boken jag läser för tillfället är väldigt spännande (för den som undrar läser jag Bränd av Lee Child):) 

Knitting is slow right now since the book I’m reading at the moment is a real page turner (in case you wonder it’s Tripwire by Lee Child):)

När jag stickar fair isle plagg stickar jag alltid en avigmaska på respektive sida, ungefär som en sidsöm, av flera skäl. Den syns inte men har flera funktioner, som att t ex forma en snygg kant när jag har på mig plagget då det skapar ett snyggt ”vikveck”. Men det är också där jag kan forma plagget med ökningar och minskningar utan att det syns när behov finns. Och när jag har stickat till den plats där armhålen börjar kommer jag att sticka steekar där. Att göra så var något jag lärde mig mig när jag stickade Autumn Rose Pullover för evigheter sedan. Något jag aldrig har glömt:) 

Whenever I knit a fair isle garment I always knit a purl stitch at the sides, as a seam, for several reasons. It doesn’t show, but has several practical functions, like creating a neat edge when I wear the garment, causing the edge to fold a little more neatly than it normally would, had I not knitted a purl stitch at the edge. But it’s also along the purl stitch that I shape the garment with increases and decreases ”invisibly” when needed. And when I have reached the place where the sleeve starts, I will start knitting steaks there. This was something that I learned when I knit the Autumn Rose Pullover so long ago, something that I still haven’t forgotten:)

Runt och runt

Det har varit väldigt lite stickning på sista tiden, men nu har jag plockat upp stickorna igen:)

There’s been very little knitting lately, but now I have picked up the needles again:)

Visst är det konstigt ibland, man ser att andra stickar på ett visst sätt, eller använder en viss teknik som ser användbar ut, men som som ibland stannar som ett konstaterande att det där ser ju användbart ut, det borde jag prova någongång. Och så går tiden utan att jag provar. Som att sticka med 2 rundstickor samtidigt t ex. Den senaste tiden har jag stickat på ett testmönster bestående av en mössa med spetsmönster. Mönstret är ljuvligt, men att sticka med 40 cm rundsticka och halkigt garn är inte lika kul.

It’s really kind of strange how you sometimes notes that others can knit in a particular way, or use a certain technique that looks really useful, but then for some reason I don’t find a use for it right away. Instead I just think to myself that it looks really useful, and that I should try it at some time. And then times move on, and I don’t. Like knitting with two circular needles at the same time. Lately I have been test knitting a hat, and while the pattern is really lovely, knitting with 16 inches circulars is not.

Men så behövde jag ett projekt som jag kan sticka medan jag fokuserar på något annat. Högst upp på listan över sådana projekt stod Majas Mamelucker, som jag dessutom hade lämpligt garn till hemma. Ett mönster dom blivit populärt efter det att Drops kopierat mönstret rakt av. Men sen blev det stopp. Mönstret finns i storlek M/L och jag behöver storlek S. Det finns flera jättebra länkar till hur man modifierar mönstret så att det passar, men jag ville dessutom använda ett tunnare garn, så jag tänkte angripa problemet med tunnare stickor istället. Sagt och gjort, men då uppstod nästa problem, avsaknad av korta rundstickor i storlek 2 mm. Då uppstod tanken att jag skulle sticka med 2 långa rundstickor istället. Sagt och gjort.

But then I needed a mindless project, and on top of that list is a pattern called Majas Mamelucker/Maja’s bloomers. A project that is popular right now due to Drop’s rip off of that pattern in their last collection of patterns. But then I ran into problems. The pattern is only available in size M/L and my size is S. Although there are several really great links to how to modify this pattern to make a smaller size, I also had the problem of wanting to use a thinner yarn that I had in my stash. After some thinking I decided that I was going to solve the problem by using smaller needles, in which next problem occurred. Not having 16 inches 2 mm circulars. And that is when the thought of using 2 2mm 32 inches circulars instead.

Det är en helt genial lösning. Jag slipper det där lätt krampaktiga grepp man får när man stickar med 40 cm rundstickor, samtidigt som jag slipper att flytta på maskorna hela tiden. Jag byter stickorna varje varv, och det är hur enkelt som helst. Såklart har jag plockat fram långa stickor för att byta den sticka jag har till mössan till två långa rundstickor:)

This is really a genius solution, and again I am wondering why I didn’t try this before. I don’t have to hold the circulars with a cramped grip made even worse by the use of slippery yarn, and I don’t have to constantly move the stitches all the time. I change the circulars every row, and it’s so incredibly easy. I can’t believe I haven’t tried this before, and of course I will switch from one short circular to two long circular in my hat project:)

 

 

 

Bubbelvantar och kilar

Bubbelvantar, så heter mönstret, och det är en mycket träffsäker beskrivning på hur mönstret på halvvanten ser ut. Men jag måste erkänna att jag blev jätteförvånad när jag läste igenom mönstret och först då insåg att jag har stickat "bubblor" förut, men då som en del av estniska sjalar. Förra gången jag stickade "bubblor" tyckte jag att det var lite krångligt, men övning ger färdighet som det heter, så nu tycker jag att jag är ganska bra på att sticka "bubblor":) 

This pattern is called "Bubbly Mittens", and that is a very accurate description of the pattern/stitch used. It wasn't until I read through the pattern that I realized that have I come across this stitch before - the last time I knitted an Estonian shawl. That time I thought that it was rather difficult to knit "bubbles", but (a lot of ) practice makes perfect  so now I think that I'm rather good at knitting "bubbles". 

Mönster/Pattern: Bubbelvantar, designer: Katrina E Lidén. 

Stickor/Needles: 4.5 mm

Garn/Yarn: Naturgarn, Indiecita Alpaca, stickad med 2 trådar samtidigt/knitted with 2 strands of yarn held together. Använde/Used: 62 gram

Storlek/Size: Medium

Men jag har också stickat på Faroe. Äntligen har jag kunnat plocka fram rundstickorna och börja sticka runt neråt. Och nu börjar man kunna se hur tröjan kommer att se ut. Det senaste åren har det ju varit populärt med tröjor som har axlar som går långt ner ner på ärmen, smala ärmar, och mycket vidd.

I have also been knitting on Faroe. I have now come to the point where I could start knitting in the round downwards. And now it's possible to get an idea what it will look like. This last year it's been popular with sweaters that are very wide, have drop shoulders and very skinny sleeves. 

Och då insåg jag att om jag stickar en tröja som som ser ut ungefär så, då får jag plats med alla diagram som finns för att sticka tröjan. Ja, den kommer att vara vid, men eftersom det är silkesgarn så hoppas jag att den får lite fall. För att göra den lite lite smalare nertill använde jag det kildiagram som finns i boken för att minska på vidden nertill. På bilden till vänster ser du hur den ser ut. Tyvärr kommer den inte att synas när jag har på mig tröjan när den är klar, men det är en kul detalj som jag gärna vill visa:)

When I realized that if I knit a sweater that looks about that, then I could squeeze in all of the charts that are used to knit the sweater. Yes, the sweater will be somewhat wide for me, but the use of silk yarn will hopefully give it some drape. To make it a little less wide on the bottom did I use the gusset chart in the pattern to reduce the width a little. If you take a closer look at the pic to the left you will se what the gusset looks like. I think it's very pretty, and that it is a pity that it won't show when I wear it:)

Ancasta är färdig

 

 

Typepad har fått fnatt igen. Hur jag än kan jag inte få bilderna att visas åt rätt håll. Men strunt samma, du kan ändå få en uppfattning om det färdiga resultatet. Och vill du se dom vända åt rätt håll finns dom på Ravelry.

Typepad refuses to cooperate with me, when I try to upload the pics. But never mind, you can still decide what the finished sweater looks like on me. And if you really want to take a look at them not upside down you can take a look at Ravelry.

För ovanlighetens skull har jag följt mönstret med få undantag som är följande: jag gav den lite midja genom minskningar och ökningar och jag gjorde ärmarna lite längre, den är lite kortare jämfört med mönstret och fram- och baksidan är olika långa. Men nu är den helt klar för användning:) Det jag tycker mest om är flätmönstret i mitten, det ser nästan ut som cirklar. Enkelt men väldigt snyggt.

Much to my surprise I have almost followed the pattern as it is written the exceptions being: I gave it a little waist line by a few decreases and increases, I made the sleeves a little bit longer, the sweater is a bit shorter compared to the pattern and it's a little bit longer in the back compared to the front. And now it's waiting for me to wear it:) What I like the most about the sweater is the cable pattern in the middle, it almost looks like circles. Simple, yet very nice.

Mönster/Pattern: Ancasta by Meiju K-P

Garn/Yarn: Kiito 100% Bourettsilke 425m/50 g, 4 nystan/balls i färgen/color: Pacific. Jag stickade den med 2 trådar/I held 2 strands together when I knitted this sweater.

Stickor/Needles: 3.5mm + 4.0 mm

Lite synd att det börjar bli höst nu eftersom det här mest känns som den perfekta sommartröjan. Men silke värmer ju skönt även när det börjar bli lite kyligt så den lär bli använd:)

It's a pity that autumn is coming, because this one feels as the perfect sweater for summer weather. But the silk yarn will keep me warm even when it gets a little more chilly, so I will use this one a lot:)

Såhär har jag valt att påbörja Faroe. Steg A var att sticka ett litet kantband med ett enkelt flätmönster till dess att det var 60 cm långt (som inte finns i originalmönstret).

This is the beginning of Faroe. Step A was to knit a band with a simple cable pattern until it was 60 cm long (that is not in the original pattern). 

Nästa steg var att plocka upp maskor längs med kanten, och börja sticka efter diagrammet för halsen.

My next step was to pick up stitches along the side and then knit according to the chart for the neckline.

Den här delen stickas fram och tillbaka, och även om jag har lärt mig sticka med 2 färger på avigsidan går det fortfarande lite långsamt:)

This part is knitted back and forth. Although I have mastered the art of knitting with 2 colors  on the wrong side at last, it's still a slow way for me to knit:)

En ärm i taget

Förra årets höga sticktempo är långt borta just nu. Men det går ändå framåt på min tröja. Veckans huvudvärk var frågan hur jag skulle utforma mudden nertill. Men till slut bestämde jag mig för strunta i det mesta som stod i mönstret för mudden nertill för att istället haka på den rådande trenden - alltså kortare på framsidan och längre på baksidan, men mer rundad. Precis som på min förra tröja, med den skillnaden att jag den här gången stickade fram- och baksida i ett stycke, samtidigt som jag formade mudden med hjälp av förkortade varv. Och istället för att minska storleken på stickorna när jag stickade mudden, vilket rekommenderades av designern använde jag samma storlek på stickorna som för tröjan, vilket ger en fin avslutning på tröjan. 

Last year it was as if I had fire on my needles, but not this year. For now I'm moving along very slowly. This weeks headache was how to shape the rib at the bottom. Eventually I decided to skip most of the instructions in the pattern for the rib and instead go with the current trend - shorter on the front, and a little longer in the back, and a little rounder. Just like my last sweater, although this time I knitted it back and forward, using short rows to give the rib the shape I desired and then in the round. Instead of using a size smaller needles for the rib I decided to use the same size as I used for the rest of the sweater, which made the rib a little bit looser which goes well with the shape of the sweater. 

Nästa steg är ärmarna. I mönstret är dessa korta, ungefär som på en kortärmad t-shirt, och det gillar inte jag. Jag gillar 2/3-dels ärm. Eftersom jag inte var intresserad av att räkna den här gången heller, följde jag förslag för minskningar designern angav i mönstret, men gjorde några extra. Och när ärmen var tillräckligt lång bytte jag till en storlek mindre stickor för att mudden skulle vara lite åtsittande. Så här långt har jag "bara" stickat en ärm.

Next up are the sleeves. According to the pattern they should be short, about the same length as on a short sleeved T-shirt, and I don't like that. I prefer my sleeves to be have a three quarter length. Again I wasn't interested of doing the math, instead I chose to follow the suggestions for decreases made in the pattern, but did them a few times more. When the sleeve had the desired length I chose to use on size smaller needles for the rib to give it a snug fit. One sleeve done, one left to go:)

 

 

Passform

Ganska lite stickning den här veckan. Men det går ändå framåt. Jag hade ju lite beslutsångest för hur jag skulle sticka nederdelen av Ancasta, innan jag bestämde mig för att ge den en aning midja. Istället för att räkna, gjorde jag en kvalificerad gissning för att skapa en liten midja, som märkligt nog verkar funka alldeles utmärkt. Istället för att placera minskningarna och ökningarna längs med sidosömmen, har jag placerat dem på utsidan av de två småflätor som löper längs med huvudmönstret. Att inte göra minskningar och ökningar längst ut på sidorna för att skapa en liten midja, utan istället göra dem lite längre in, brukar ge en lite bättre passform för mig.

Not very much knitting this week. Last week I wrote about decision anxiety before deciding how to knit the bottom part of Ancasta, before I decided to give it some waist shaping. Instead of doing the math, I made a qualified guess, which actually seems to work out just fine. And instead of placing the decreases and increases on the on the end of each side, did I place them on the outside of the smaller pattern alongside the main pattern. Not decreasing and then increasing to create a waist line at each end, but to do that a bit before the end, usually gives the garment a better fit for me.

När jag köper kläder brukar det räcka med en blick på plagget för att veta om det kommer att sitta bra eller inte (och ändå köper jag inte särskilt mycket kläder). Men när det kommer till stickning så måste jag prova det, för att försäkra mig om att det kommer att passa. Och ändå är jag alltid förvånad när det faktiskt gör det:)

Whenever I buy clothes in a store I usually only have to take a look at the garment to know whether or not if it will fit me (and I'm not really into buying a lot of clothes). But when it comes to my knitting I actually has to put it on, to make sure it will fit me. And I am always surprised when it does:)

Nu skall jag "bara" bestämma mig för hur lång jag vill att den skall vara, och hur mudden nertill skall se ut. Jag kan i och för sig följa mönstret, och få resåren nertill att se ut som designern tänkte sig, men jag vill nog fundera lite över alternativen först:)

Now I "only" have to decide the length of the sweater, and how I want the rib to look like. Yes, I could follow the pattern, and make the rib look like the designer intended to, but I think I like to think about the options first:)

Sen, är det dags för ärmarna...:)

Then, I will move on to the sleeves...:)

Liten återblick på sånt jag stickat

För ovanlighetens skull har jag knappt stickat den här veckan. Men jag har i alla fall bestämt mig för hur nederdelen skall se ut. Jag har bestämt mig för att ge den lite midja. Och den metod jag använder för att räkna ut hur ofta jag skall minska och sedan öka kan sammanfattas med öööhhh hmmm om jag gör så kan det nog funka. En mer detaljerad beskrivning är att jag bestämt mig för att maska av 4 maskor vart 10 varv 3 gånger eftersom det nog kan funka, och sedan öka 4 maskor vart 10 varv 3 gånger av samma skäl. Helt ovetenskapligt, och kan gå hur som helst:) Fast det händer ibland att jag gör såhär, och oftast brukar det gå förvånansvärt bra:)

It's unusual but it happens sometimes, but last week I hardly knitted at all. But at least I have decided how I want the bottom  part of the sweater to look like. For no reasons at all have I decided to let it have a tiny waist. And the method that I decided to use is to make a most random decision how often I should make decreases and then increases can be described as ööhh hmm, if I do it like that it might work. A more detailed description would sound more like I have decided to decrease 4 stitches every10th row 3 times, because that might work, and then increase 4 stitches every 10th row 3 times. No math involved at all, so it could turn out in any way at all:) But I have done the same at other occasions before, and most of the times it has worked out surprisingly well:)

Under veckan som gick tvättade jag 3 par vantar/halvvantar och var väldigt förvånad över resultatet. Jag läste nyligen ett inlägg av Dödergök om hur hennes stickade sockar ser ut efter användning. 

During the past week I washed 3 pairs of mittens/half mittens and was quite surprised by the result. Recently having read a blog post by Dödergök about how her knitted socks looked like having been worn for some time. 

Det här är vantar som jag verkligen har använt mycket, och tvättat många gånger. Men ändå ser dom ut som om dom är helt nya. Dom har alla gemensamt att dom är stickade med mindre stickor än rekommenderat. Och gissningsvis är det som gjort att de hållit så bra så länge. På sätt och vis är det lite synd att dom är så hållbara, eftersom jag gillar att sticka vantar:)

These are the mitts that I have used a lot since they were knitted, and I have also washed them a number of times. And yet they look as if they just came off the needles. They all have in common that they are knitted with smaller needles than recommended. So it is my guess that this is the reason as to why the have lasted so well for so long. In a way it's a pity that they are so durable since I really like to knit mittens:)

Några stickade plagg som åker i soptunnan däremot efter flitig användning är dessa. Den rosa är Inisheer som jag stickade klart 2013. Tyvärr har färgen i tröjan blött på vissa partier, vilket ger ett fult intryck.

A few knitted garments that will go into the dustbin after a lot of wearing are the following. The pink one is Inisheer that came off the needles at 2013. Unfortunately the color has bled through in some areas of the sweater, which makes it look very ugly. 

Nästa som åker är Krydda. Den ser väldigt välanvänd ut, och inte på ett bra sätt. Ett praktexempel på vilken dålig idé det är att sticka med större stickor än rekommenderat för garnet. 

Another one that goes is Krydda. It looks as been used very much, and not in a good way. A really good example of why you shouldn't knit with needles bigger than recommended for that particular yarn.

Den sista är Lillian. Det är åratal sedan jag stickade den, och ändå har den hållit sig väldigt bra. Den är ett bra exempel på varför jag ibland gillar superwash garn. Vid behov har jag helt enkelt först slängt in den i tvättmaskinen, och sedan i torktumlaren, vilket har fått den att se som ny ut, varje gång. Men nu har det börjat synas på den att den har hängt med i 8 år...

And the last one is Lillian. It's been years since I knitted it, and yet it's been holding up very well. It's a good example of why I, at occasions like super wash yarn. When needed I threw it in the washing machine, and then in the dryer, and it would come out looking like new. Again, and again. But eventually after 8 years of it's started look worn...  

Wagtail Mens Cowl

Nyligen teststickade jag en mössa för Flowerbirds, ett projekt som nyligen följdes upp med en cowl i samma mönsterserie med sädesärlor, och som behövde teststickare. Eftersom jag gillar hennes mönster, så anmälde jag mig. När man stickar flera olika delar i ett set, ser det enhetligt ut om man använder samma garn, och samma färger. Men eftersom garnet jag använde till mössan var slut, behövde jag använda ett annat garn. En djupdykning i garnlagret resulterade i Kauni, som var över efter att jag stickat Venezia Pullover och Ivy League Vest för evigheter sedan. 

Recently I test knitted a hat for Flowerbirds, a project that since has been followed up with a cowl with the same pattern of a wagtail, and that needed test knitters. Liking her patterns, I volunteered as a test knitter. When you knit several parts of a set, it looks cohesive if you use the same yarn, and the same colors. But I ran out of the yarn I used for the hat, and therefore had to use another yarn. Digging through my yarn stash I came up with what was left of the Kauni that I used for Venezia pullover and Ivy League Vest. 

Wagtail betyder sädesärla på svenska, och fåglarna ser verkligen ut som sädesärlor, eller vad säger du??

Wagtail means sädesärla in Swedish, and the birds really looks like wagtails, or what do you think??

Tyvärr, så tog det mörka garnet slut när det bara var några få varv kvar längst upp. Trots att jag försökte hitta ett annat som passade, så bestämde jag mig till slut att istället använda det ljusa garnet för de få återstående varven. Fast jag tycker att det blev rätt bra ändå. Cowlen blir smalare längre upp, och det ger den en otroligt god passform. Och om du tittar längs upp på den, så kan du se knapparna, vilket innebär att den kan öppnas om jag skulle bli så varm att det behövs. 

Unfortunately I ran out of the dark yarn, when I had only a few rows left. Trying to find another yarn, and failing, I decided to knit on with the light yarn instead, and I think it turned out rather well. The cowl is narrowing at the top, which gives it a good fit when I put it on. If you look at the top, you can see that it has buttons, which means that I can open it up, should I be so warm that I need to do that:)

Och just det, mönstret är för män, men eftersom den passar mig jättebra, så tänker jag behålla den:)

And by the way, the pattern is for men, but since it fits and looks good on me, I intend to keep it:)

Mönster/pattern: Wagtail cowl for men av: Flowerbirds

Garn/yarn: Kauni effektgarn

Stickor/needles: 2.75 + 3.0 mm

Knapparna/buttons: Kommer från KnappCarlsons